Om Prof Bo Theutenberg

Professor i folkrätt. UD:s Folkrättssakkunnige/ Ambassadör under "kalla kriget". Tjänstgjorde incidentberedskapen samt Försvarsstaben/Op2 och ÖB:s folkrättslige rådgivare under "kalla kriget" Professor International law. Chief Legal Adviser/Ambassador Swedish Foreign Ministry during the "Cold War" as well as service Swedish Airforce Alert & Interception Unit /later Defence Staff, Legal Adviser to the Supreme Commander (ÖB) during the "Cold war".

Gunnar Fredriksson (Aftonbladet) i tjeckoslovakiska underrättelse residentens arkiv 

Gunnar Fredriksson Aftonbladet i tjeckoslovakiska underrättelseresidentens arkiv

 

Jag fortsätter min genomgång av de rapporter den tjeckoslovakiske underrättelseresidenten Koudelka sände hem till Prag under det kalla kriget, där han rapporterar om de kontakter han hade med inflytelserika tjänstemän i regeringskansliet samt med svenska journalister, vilka han söker värva och använda som inflytandeagenter. Som jag sagt tidigare är det skrämmande att se hur höga socialdemokrater och journalister umgås med och träffar de öststatliga underrättelse-tjänsternas folk på mer eller mindre regelbunden basis, där umgänget närmast ”ter sig naturligt”.

Gunnar Fredriksson, journalist på Stockholmstidningen och senare Aftonbladets chefredaktör var i detta avseende en av de mer aktiva. Vad som är djupt störande är att Fredriksson jämsides med sin journalistiska verksamhet också var styrelsemedlem i Styrelsen för psykologiskt försvar, där han var ordförande 1989-1992 samt åter 1996-1999. Alltså den statliga myndighet som ”skulle motstå” den kommunistiska/marxistiska propagandan. Vad som stör än mer är de hänvisningar som i arkivutdragen nedan finns till ”Vänner”, vilket avser KGB.

Enligt min uppfattning/tolkning förelåg det ett så nära samarbete mellan de öststatliga underrättelsetjänsterna (Sovjet, Polen, DDR och Tjeckoslovakien) och den socialdemokratiska eliten/nomenklaturan att man direkt kan tala om en ”massiv påverkan” på den svenska politiken (såväl inrikes- som utrikespolitiskt). Där de personer som var aktiva under de ”kallakrigsåren” fortfarande står i frontlinjen i den försvars- och säkerhetspolitiska debatten där de framför sina kända pro-sovjetiska/ryska och anti-NATO/USA/EU-synpunkter (precis som de lärde sig en gång i tiden).

”Ränderna går aldrig ur”, kan man konstatera.  Detta måste utredas bättre. Nu kan inte längre politiker i olika läger ”tvätta varandras ryggar” och ”skydda varandra”.  Sverige har aldrig genom någon form av ”SANNINGSKOMMISSION” utrett sitt ”mörka förflutna” på ett riktigt objektivt sätt.  Tid för ”demaskering”! Det blir då också lättare i dagens debatt ”se vem som är vem”.

 

 

7.12                   Gunnar FREDRIKSSON

Öppna källor

Gunnar Fredriksson var född 1930, studerade i Lund och blev fil.lic. i teoretisk filosofi 1961. Han var ordförande i Lunds studentkår. Som tidningsman var han chefredaktör på Stockholms-Tidningen 1965-66 och för Aftonbladet 1966-80. (wikipedia)

Han utsågs också som styrelsemedlem i Styrelsen för psykologiskt försvar, där han var ordförande 1989-92. Efter Bildt-regeringens avgång utsåg Thage G. Petterson Fredriksson åter som ordförande 1996-1999. (”Förfäres ej”, sid 32 och 270)

Gunnar Fredrikssons syn på Sovjet/Ryssland visade han i sin blog 2013-03-03 där han behandlar den svenska ”rysskräcken”. Han företräder där ett totalt proryskt synsätt: ”Ryssarnas fundamentala krav i Östersjön under hundratals år är lugn och ro”. Hur han kunde åta sig att leda det Psykologiska Försvaret, vars syfte var att parera säkerhetspolitisk propaganda riktad mot Sverige från Sovjet/Ryssland ter sig som en moralisk gåta om man inte är konspirativt lagd.

I denna rapport berör vi Fredrikssons kontakter med den tjeckiska underrättelsetjänstens residentur. I andra, öppna källor han Fredrikssons umgänge med Stasiresidenten berörts. Detta avhandlas kort i bilaga 9.

Rapporteringen

Fredriksson är förstås medtagen i residenturens personregister:

(12350-000-1-0009)

Hans ställning innebar att han också fanns med på den lista, som definierade den Journalistiska basen” i Sverige:

se PM (12350-103-1-0061)

När Gunnar Fredriksson fick ansvar på Stockholmstidningen, erbjöd han jobb där även för journalisten Bill Hancock:

Vid förändringen av ledarskapet i Stockholms-Tidningen efterlyste FREDRIKSSON samarbete.

Hancock fick ställning som biträdande chefredaktör och kom med aldrig tidigare skådade artiklar,

som var av avgörande betydelse för tidningen. Med denna titel följde en reserverad plats på

förstasidorna i tidningen. Hans lön är cirka 4.500 Skr med rätt att täcka kostnader och

tjänsteförhållanden.

(12350-101-4-0033)

I juni 1963 upprättas en PM där det finns en kommentar om Gunnar Fredriksson:

…en ung journalist socialdemokrat, vänsteråsikter. Utrikespolitisk chefredaktör soc.dem.

kvällstidning Aftonbladet. Han utexaminerades från Lunds universitet filosofi. 1961 var han i

Tjeckoslovakien på vår inbjudan att skriva om den tyska frågan. Han skrev en serie artiklar som

drog i min uppmärksamhet. Till exempel. Som ett av flera alternativ. journalist förespråkade

åtgärder för att begränsa DDR i Berlin. Till Tjeckoslovakien har han en bra relation, för en relation

med oss har intresse. Han ser kritiskt på utvecklingen i Västtyskland och västvärlden. Det är

mycket ljus, beläst, namnen på politisk och litteraturhistoria. Fru studerar engelska. FR.  talar bra

engelska och tyska, franska passivt.
                                            Juni 1963

(12350-103-1-0026)

 

Redan 1961 hade Gunnar Fredriksson besökt Tjeckoslovakien. Han hade då assisterats av pressofficeren på tjeckoslovakiska UD, dr. Ota NETRVAL. De inledande kontakterna till residenten Koudelka uppges ha förmedlats av pressattachén FRYBERT (”SVEN”).

Den 3 oktober 1964

 

FREDRIKSSON   Gunnar
Vederbörande är er kontakt. Dess utsättande av försöket var positiva. Det har också förekommit

något besök i Tjeckoslovakien och efter att han publicerat artiklar gynnsamma från vistelsen hos

oss och kommentarer om tyska frågor. För närvarande var vi ”vänner” begäran, inte här i våra

iakttagelser låt inte främmande – politisk kommentator Stockholms Gunnar Fredriksson, som

hade varit i kontakt med den tjeckoslovakiska pressattaché Vaclav Frýbert som till Fredriksson

överlämnade material om kriminella krig – Sudettyskland tyska publicerad i tidningen av det

lokala.

 Med tanke på att våra förbindelser Fredriksson har att arbeta för AFTONBLADETns av vår

kunskap, är det klart att materialet som SVEDGÅRDA har publicerat över Tyskland rådet att

kontrollera om det Fredriksson FREDIKSONA är identisk person att utveckla en detaljerad

sammanfattande rapport av den person som utsetts.

(12350-103-1-0030)

641105 rapporterar residenten Koudelka om en träff med Fredriksson på resturang Fratti, som kostade honom 95 kronor.  I de praktiska resonemangen sägs att han visade intresse för tätare möten och att Koudelka lovat att ta med honom ”till vår välkända restaurang Tennstopet”. I rapporten upprepas uppgifter om Fredrikssons besök i Tjeckoslovakien i december 1961 och att han åtföljdes där av pressofficeren dr Ota Netrval. Även här nämns att pressattachén Frybert (”SVEN”) förmedlat kontakten. I rapportens nämns om att Frybert skulle ha lämnar material om krigsförbrytare, som återgetts publicistiskt och i modifierad form. (12350-101-1-0037f)

Denna rapport återfinns i sin helhet som Bilaga 7.

I december 1964, 641210, träffas Fredriksson och Koudelka på restaurang Fratti igen. Fredriksson har nu just utsetts till chefredaktör på Stockholms-Tidningen och lunchen var av ”mer social karaktär”.  Att han utsetts tillskriver han delvis s Kurt Samuelsson trots att denne är högersocialdemokrat och Frediksson vänstersocialdemokrat. Koudelka nedtecknar att han önskar att Narozny (”FREM”) skall umgås mer med Fredriksson:

Jag höll med honom om att i mitten av januari zhranisujeme middag tillsammans med

medlemmar av ledande tidningar på vår ambassad (?); jag intresserad av att FREM umgås mer

och ser till att han gör väl, var han inbjuden som den första i nivå med ambassadören

(12350-103-1-0049)

Rapporten i sin helhet ingår som bilaga 8.

650517 träffades Fredriksson och Koudelka på Restaurang Tre Remmare, vilket kostade den tjeckiska underrättelsetjänsten 95 kronor:

4. FREDRIKSSONlunch på Tre Remmare 17/5. Baserat på dina instruktioner kommer att vara

med honom för att vidareutveckla relationerna. Det är ett intressant politiskt fall, kastade det inte

vore för den långsiktiga utvecklingen av den politiska underrättelsetjänsten. Jag ger i åtanke för

oss att stanna i högkvarteret överens om att vi inte bör låta vänner som har haft det för sina egna

syften vytypovaného och hans kontakt med vår avstått från honom. Att åka på semester med

honom igen ska jag komma och prova att sätta fingret på hans attityd gentemot Sovjetunionen,

som för den eventuella överlämnandet skulle vara en viktig lärdom.

(12350-000-1-0009)

Kommentar: I denna notering nämns ”vänner”, d v s normalt detsamma som KGB. Resonemanget om ”eventuellt överlämnande” kan i föreningen med ”hans attityd gentemot Sovjetunionen” inte utesluta att frågan om det är tjeckerna eller ryssarna som skall hålla kontakten varit uppe.

I en rapport om ett möte med en tysk journalist lämnar denne skvaller om Fredriksson och Tolgraven. (12350-101-4-0030f)

530322 är det dags för ett särskilt meddelande direkt till chefen för underrättelsetjänsten, kamrat överste HOUSKA, troligen från GB då det översatts::

 

                                                                               Mycket hemligt

Chefen för I. Förvaltningen MV i CS

Kamrat överste J. Houska

 

grundval av denna översyn när det konstaterades att en utrikespolitik kommentator tidningen

”Stockholms Tidningen” Gunnar Fredriksson är föremål för ditt intresse för vår tjänst avbröt hans

utveckling.

22 mar 1965 Översatt: Dolinova

(12350-103-1-0051)

En månad senare, 650406, skickas ett meddelande:

 

                                             Den 6.April, 1965
Sändning nr ….
Gunnar Fredriksson
Vi fick ett svar från vänner. Dačsli utsedd genomarbetade och med tanke på att vi har med honom

en lång tid i kontakt och vi har en bättre möjlighet tunnel avbryta utveckling.

 

Senare är intressant, hålla honom någon ytterligare kontakt. Förbereda AO, aktiv åtgärd, som vi

ville publicera över honom. Information efter godkännande av nyhetsbrevet med nästa kurir.

(12350-103-1-0055)

Kommentar: Åter talas det om ”vänner”, troligen = KGB. AO, aktiva åtgärder är i denna bransch inte sällan plantering av artiklar eller artikelämnen inkl visst innehåll.

 

Höga socialdemokrater i den tjeckiske underrättelseresidentens rapporter

UTDRAG UR den tjeckoslovakiske underrättelseresidenten KOUDELKAS rapportering om PIERRE SCHORI och ANDERS THUNBORG samt om KONTAKTÖVERTAGANDET med den tjeckiska underrättelsetjänsten efter att Schori 1967 efterträtt Anders Thunborg som Internationell sekreterare i det Socialdemokratiska partiet. Den tjeckoslovakiska underrättelsetjänsten samverkade i synnerhet med KGB men även med östtyska STASI samt med den polska underrättelsetjänsten. Ofta ser man i den tjeckiske underrättelse-residentens rapporter hem till Prag beteckningen ”vänner”, varmed avses KGB. Återfinner man ett namn i den tjeckiske residentens noteringar finns detta namn även med i KGB:s och STASI:s arkiv.

Det märkliga är att de personer dessa partiföreträdare för SOCIALDEMOKRATERNA umgås med på mer eller mindre regelbunden bas inte är de ORDINARIE öststatliga diplomaterna utan de öststatliga UNDERRÄTTELSETJÄNSTERNAS folk. How come?

Det är ytterst störande att genomgående se höga socialdemokrater samt socialdemokratiskt pressfolk – fortfarande aktiva i den politiska och försvarspolitiska debatten – frekvent förekomma i de öststatliga underrättelseresidenternas anteckningar och register. 

Text och kommentarer nedan av författaren till den i oktober 2015 framlagda studien (om studien se tidigare inlägg).

 

6.14                   Pierre SCHORI

Öppna källor

Pierre Schori är född 1938 och har gjort karriär genom socialdemokratin.  Han är från Malmö och 1967 efterträdde han Ander Thunborg som internationell sekreterare i SAP. Senare kom han till UD, var kabinettssekreterare och biståndsminister och idag ordförande i Olof Palmes minnesfond. (wikipedia)

Schori berörs i Olof Frånstedt bok Spionjägare. Schori berörs därför att Frånstedt kommit över dokument från perioden 1964-68 som är rapporter som Schori lämnat, enligt egen utsago till partistyrelsen, och som hamnade hos IB (antas härmed IB/03). De registrerades där varvid Schori var källa ”1152”. Anders Thunborgs rapportering var källa ”1151”.

Frånstedt nämner att rapporterna är referat från hemliga möten, där socialdemokraterna och företrädare för Sovjetunionen utbytte åsikter och information. Diskussionspartner var Mikhail Streltsov, förstesekreterare på Sovjets ambassad och den högste KGB-officeren i Sverige. (www.dn.se/nyheter/sverige/svenska-folket-har-ratt-att-fa-veta/)

Rapporteringen

 

(12350-000-1-0016)

1967 lämnar Thunborg i sin egenskap av f d internationell sekreterare över kontakten med Koudelka till Pierre Schori:

 

 
24/2  SCHORIden nya sekreteraren för internationella avdelningen för socialdemokraterna central – lunch på Ali Baba – kom tillsammans med Tunborg, som blev befordrad till vice generalsekreterare.
Utlägg 130.-

(12350-000-2-0036)

Kommentar: Överlämningen mellan Thunborg och Schori antyder att man hade samma kontaktupplägg med tjeckerna som med ryssarna (jmf ovan).

 

6.19                   Anders THUNBORG

Öppna källor

Anders Thunborg är nog mest känd som försvarsminister 1983-1985. Han var född 1934 och avled 2004. Han hann också vara vid UD, 1977-1983 som FN-ambassadör och 1986-1989 var han ambassadör i Moskva. Han tjänstgjorde som ambassadör i Washington 1989-1993 och avslutade med Vatikanen 1996-1999. Han var även ordförande i Svenska Motorcykelförbundet på 70-talet. (wikipedia)

Thunberg utpekas av Olof Frånstedt i bok Spionjägaren som rapportör till IB (troligen IB/03). En rapport avser ett möte för bildandet av Svensk-kubanska vänskapsföreningen:

(http://books.google.se)

En genomgång av namnen på deltagarna visar att de är typiska s k 68-or.  Det är en intressant fråga om Sveriges Radio med Gunnel Törnander, Gunnel Granlid och Frithiof Haglund hade en god plattform för en kritiskt granskande journalistik av KUBA eller om KUBA med dessa hade ett ideologiskt ”brohuvud” inom Sveriges Radio-koncernen.

Rapporteringen

Anders Thunberg förekom förstås i residenturens personregister:

 

(12350-000-1-0017)

641215 träffas Anders Thunborg och residenten Koudelka. Precis som ovan, när Thunberg lämnade över till Schori, träffar nu Thunborg såsom ny internationell sekreterare på SAP som efterföljare till Beckius. Koudelkas notering:

 

15.12 Thunborg Anders – den nya sekreteraren för internationella avdelningen på socialdemokratiska particentralen.Den unge mannen kom från socialdemokraternas lokala partiapparat. Beckius skickas till ministeriet för handel. Jag besökte Thunborgs kontor med då var vi på lunch på restaurang Tegner. Ville via honom få möjlighet till kontakt med partisekreteraren hos socialdemokraterna, Andersson.

 Kommentar 1: Vi ser här ett exempel på den indirekta kontakbyggarmetoden, där kontakten med Thunborg skall utvecklas till en kontaktväg till partisekreteraren, d v s Sten Andersson.

Nästa notering är 670224, när Thunborg lämnar över till Schori. (se ovan under Pierre Schori).

Kommentar 2:  De socialdemokratiska kontakterna med öststatsambassaderna tas upp av Enn Kokk på hans blog. Han kan sägas försvara kontakterna och var själv inblandad, t ex med DDR:s ambassadör Erich Wetzl och en estländare, placerad på den sovjetiska ambassaden. Kokk diskuterade dessa träffar både före och efter med den internationelle sekreteraren. Kokk tar också upp Frånstedts utgångspunkt att man agerat på ett område som dennes organisation s a s hade monopol på. Han har både förståelse för detta och går in på att ”både ledande socialdemokrater och IB-folket hyste starka tvivel om SÄPO:s kompetens och omdöme”. Kokk hävdar i detta sammanhang att ”de partiföreträdare (s) ryssarna och de andra öststatsrepresentanterna träffade varken var några dunungar eller några politiska idioter”.

Vad Kokk i någon mån kringgår är att umgänget i de fall Frånstedt avser, var med diplomater som inte företrädde utrikesadministrationen utan underrättelsetjänsterna. Dessa måste sägas konsekvent haft för Sverige negativa avsikter och hur trevliga och övertygande svenska socialdemokrater än är i sitt umgänge med dessa ”krigare” så var det knappast detta umgänge som fick den sovjetiska diktaturen på fall.

Om ett ”spel” över huvud taget skall bedrivas måste rätt kompetens finnas. Uppfattningen om SÄPO som inkompetent kan vederläggas med ett par framgångsrika dubbeloperationer som inga socialdemokrater var inblandade i. Omvänt kan man hävda att Sjukhusspionaffären i Göteborg 1975, som hade sina trådar till IB/03, innehåller så mycket inkompetens att man kan säga att inget gjordes rätt. Att IB/03 kan ha medverkat i att effektivisera den socialdemokratiska kampen på arbetsplatserna och därmed den politiska vägen minska ett kommunistiskt kupphot behöver emellertid inte ifrågasättas.

Än mer intressant blir det när man i Koudelkas anteckningar återfinner AFTONBLADETS tidigare chefredaktör GUNNAR FREDRIKSSON.

Fredriksson utsågs också till styrelsemedlem i STYRELSEN FÖR PSYKOLOGISKT FÖRSVAR, där han var ordförande 1989-92. Efter Bildt-regeringens avgång utsåg Thage G. Petterson Fredriksson åter som ordförande 1996-1999. (Om detta och om STASI-kontakter se min bok DAGBOK FRÅN UD Vol 2 sid.  83-85).