2. PALMEMORDET – LÖSNINGEN

PRESSKOMMUNIKÉ 2020-06-07

PALMEMORDET – UPPLÖSNINGEN
UTDRAG BO J THEUTENBERG (jur.dr. Professor i folkrätt, f d Ambassadör, f d
UD:s Folkrättssakkunnige, f d ÖB:s folkrättslige rådgivare, F d major i FV
reserv med tjänst på OP 2, Försvarsstaben

DAGBOK FRÅN UD VOL 5 KAP 93- 95 SID 807 ff
Utgiven av Stockholm Institute of International law

KONTAKT: intlaw@telia.com

SOVJETUNIONEN/KGB STYRDE MORDET PÅ OLOF PALME – I MEDVERKAN
MED IRAN / ”SOVJET-KURDER” – UTLÖST AV PALMES MEDVERKAN I
BOFORS VAPENAFFÄRER – PALME ALLTMER ETT MILITÄRT /STRATEGISKT
PROBLEM FÖR SOVJETUNIONEN
”Källa Mats” om mötet i Damaskus hösten 1985 och om ”Sovjet- KGB-Kurd-
Lxxx-spåret”
Det är i ”Källan Mats” som bevisen finns om det som sagts här ovan. Författaren vet
själv detta. Socialdemokratin hade alldeles rätt i sin övertygelse ”att jag visste mycket
när jag avgick, alldeles för mycket” (inte minst om underrättelsetjänstens metoder).
Och om att socialdemokraterna ”inte var Guds bästa barn” i många avseenden
(avsnitt Palmemordet 10 om ”SAPO” och ”IB (03)”). Såväl mötet i Damaskus hösten
(september-november 1985) mellan KGB, Iran, PKK/Kurd-kretsar samt syriska
säkerhetstjänsten kan verifieras, liksom det faktum att det egentligen inte var
”egentliga PKK” utan ”KGB- styrt sovjet-kurdiskt folk” som utförde mordet i enlighet
med vad som ovan sagts. Det är alltså KGB som är med vid mötet i Damaskus och
som uppenbart tagit ledningen och styrt ”den kurdiska hand” som utförde mordet –
detta tillsammans med Iran, som var djupt upprört över Olof Palmes agerande i
Bofors vapenaffärer. Fortsatta ”buggningar” har alltså bättre ”kalibrerat in” mötet i
Damaskus och vilka som deltog – i jämförelse med de ofullständiga uppgifter om
Damaskus-mötet som inhämtats tidigare.
Detta alternativ måste Hans Holmér med sin (och Ebbe Carlssons) kunskap om
”Källa Mats” ha ”vetat om” – men som de alltså ”styrde bort ifrån”.Var det KGB-
kopplingen som störde dem? Liksom Regeringen? Som en röd tråd genom denna
volym går de otaliga avlednings- och deviationsmanövrarna från KGB:s egen och
många andras sida med syftet att leda bort uppmärksamheten och intresset från
Sovjetunionen och KGB! Samt att ”KGB skyddas av sitt eget folk i systemet”. Men
som nu till slut alltså inte kommer att lyckas! Det är enligt denne författares mening
”något oerhört” om det skulle vara så att den vid kurden Lxxx vidhäftade ”Sovjet –
KGB-kopplingen” skulle ha medfört att detta tämligen uppenbara spaningsuppslag
”lämnas därhän”! Eller snarare ”förs bort” in i något av de många ”villospåren”.

2
Spaningsledaren Hans Holmér som f d SÄPO-chef måste omedelbart redan den 1
mars, dagen efter mordet, ha orienterats både av SÄPO:s ”Ryssrotel” /Tore
Forsberg/ och av Stockholmspolisens våldsrotel, där en kommissarie xx just har tagit
emot en anmälan – samt förhört – en kvinna med härstamning från Sovjetunionen vid
namn T (xxxx), xxx-gatan, xxxx, Stockholm, som anmälde sin inneboende hyresgäst
Lxxx för mordet på Olof Palme. Förhöret finns antecknat i en spaningsrapport med
alla uppgifter. Den rudimentära skissen nedan över Lxxx, T och deras omgivning –
samt vilka våningar Lxxx vistades i runt tidpunkten för mordet på Olof Palme – visar
nära kopplingar till Sovjetunionen och sovjetiska kretsar både för T och för den i
Syrien år 19XX födde kurden Lxxx. Vid tidpunkten för mordet hade han varit sovjetisk
medborgare sedan tio år.
—— De våningar som han använde i samband med mordet framgår av skissen
nedan, vilka samtliga kan knytas till ”sovjetagenter av något slag” (KGB, spetznaz,
etc).
Det är för denne författare uppenbart att ”spåret Lxxx” är ett ”hett obearbetat spår”,
som mycket väl kan vara lösningen på Palmemordet, där det då visar sig att det är
en kombination av KGB, ”Sovjet-kurder”, ”andra sovjetstyrda grupper” och PKK –
med Iran som samverkande part – som såväl planerat som utfört mordet. Upprepas
skall att det ”är en gåta” varför spaningsledaren Hans Holmér, understödd av Ebbe
Carlsson och Sverker Åström, inte ”gick vidare” på detta spår. Men uppriktigt sagt är
det ju ”ingen gåta” därför att som huvudaktör i Palmemordet finns sovjetiska KGB,
som djupt hade infiltrerat såväl UD som den svenska statsledningen, som då istället
för att försöka ”lösa mordet” har ”mörkat detsamma”. Alltså har mina ständigt närda
misstankar besannats.
Det slutliga beviset för KGB:s styrande roll i Palmemordet ges i nästa kapitel 94 som
handlar om den s k ”Källa Erik”, d v s buggningen av den sovjetiske diplomaten och
KGB-mannen Vladimir Nezkjinskij på själva mordnatten mellan 28 februari och 1
mars 1986. Som synes befinner vi oss i ”Källa Mats”, vilken är den källa som ger oss
lösningen till sådant som framstått som ”olösligt” i decennier. Och som jag hållit tyst
med i över 30 år men som nu ändå måste berättas av ”rent historiska skäl”. Riket
skall inte längre vila i sådana här oavklarade ”historiska riksgåtor”.
Olof Palme hade blivit ett stort problem för Sovjetunionen.
Motivbilden och bakgrunden till mordet sammanfattas egentligen bäst av den
karaktäristik som gjordes redan i avsnittet Palmemordet 2 (2 mars 1986, två
dagar efter mordet) (se volym 5 sid 121).
Från avsnitt Palmemordet 2:
Olof Palme framstod således i sovjetiska ögon som en alltmer svårstyrd konkurrent
på flera områden, inte minst på vapenexportområdet (Boforsaffärerna med Indien
och ”Bofors-smugglingen” till Iran). Härtill skulle komma ”hans nej” att vid
Moskvabesöket i april 1986 ”fullt ut spela på det sovjetiska kortet om en kärnvapenfri
zon”, vilket faktiskt var en ”ödesfråga” för Sovjetunionens överlevnad och där Sovjet
verkligen till slut hade förlitat sig på Palmes lojalitet. Som vi vet skulle det
kommunistiska Sovjetunionen inom fem år inte existera längre. (Sovjetunionen
upplöstes formellt den 26 december 1991).

3
Alltså hade USA/CIA/NATO till slut dragit det längsta strået i denna maktkamp. Det
från 1950-talet grundläggande försvars- och vapenuppbyggnadssamarbetet mellan
Sverige och USA/NATO – initierat av statsminister Tage Erlander på 1950-talet –
bröts aldrig av Palme utan kvarstod ograverat intill mordet på honom. Till syvende
och sidst spelade Palme således på den amerikanska CIA/NATO-planhalvan – alltså
som Sovjetunionen såg det ”ett oacceptabelt dubbelspel”, som nu drivits till sin spets.
Alltfort skulle Sovjetunionen ha USA:s-NATO:s kärnvapen alldeles inpå sina
gränser.Alltfort skulle Sverige vara ”en hemlig medlem av NATO” – med ”Palmes
välsignelse”. Det var ”inte så” som ryssarna hade tänkt sig utvecklingen efter alla
ansträngningar att ”fånga in Palme i KGB-fållan”. Dessutom hade Sovjetunionen inte
råd med accelererande militärutgifter för att hålla paritet med USA/NATO. Landet var
– liksom det kommunistiska DDR – närmast bankruttmässigt.
Samma sak – alltså ”oacceptabelt dubbelspel” – skulle egentligen också USA/
CIA/NATO kunna hävda, om de inte hade vetat om den ”innersta (volym 5 sid 864)
sanningen” om ”Sveriges inre lojalitet med USA/NATO”. Som förblev orubbad under
Olof Palmes hela regeringstid. Under Olof Palmes elva år (1969-1976 – 1982-1986)
som socialdemokratisk statsminister, liksom under hans oppositionstid 1976-1982,
pratades det oändligt om kärnvapennedrustning, fredsutspel och kärnvapenfria
zoner, men ingenting av detta realiserades i praktiken. Sverige förblev vid sitt
hemliga samarbete med USA/NATO.
Palme innerst inne trogen det dubbelramade hemliga dokumentet från1963
—– Trots det här sagda om ”dubbelspel” och ”tredje vägens politik” etc var emellertid
statsminister Palme innerst inne trogen det dubbelramade hemliga dokument från
1963 som fastlade det mycket nära försvarssamarbete som skedde eller skulle ske
med USA och NATO-länder i händelse av ett sovjetiskt angrepp mot Sverige.
Mycket få personer har sett detta grundläggande dokument. Jag anser det
oundvikligt att jag i denna avslutande volym av Dagbok från UD – som försöker
förklara ”det sovjetiska mordet” på statsminister Olof Palme – för den rätta
historieskrivningens skull nämner detta dokument, då det dels bevisar Sveriges fasta
förankring i USA/NATO/VÄST-samarbetet, dels styrker mitt påstående att Olof Palme
inte var någon KGB-agent. Tvärtom! Detta kan låta helt otroligt för vissa men så var
bedömningen ”längst inne i det innersta rummet i Försvarsstaben”. Som jag ”ärligen
måste redovisa precis som det var”. —-
Märk väl att det är från och med mordet på Olof Palme som den ”egentliga driften”
bort från USA/NATO börjar utveckla sig – för att under främst Pierre Schoris såväl
öppna som skuggade ledning nå sin kulmen under 2010-2020-talet (med Schori-
arvtagarna Margot Wallström och Annika Söder i UD:s ledning). Det är då den
verkliga USA-NATO-fientligheten framträder i allt öppnare former. Detta hade inte,
kan jag försäkra, hänt med ”en Olof Palme fortsatt i livet”.

4
Från ”västförankrad internationell studentpolitiker” till Olof Palmes
tjänstgöring i Militära underrättelsetjänsten
På ett antal olika ställen i min serie Dagbok från UD har jag redogjort för Olof Palmes
bakgrund i den Militära underrättelsetjänsten, där han den 24 juli 1953 – samtidigt
med att han är på universitetet i Rangoon på uppdrag av den västliga
studentinternationalen COSEC – blir utnämnd till kanslisekreterare vid
Försvarsstabens underrättelseavdelning. Där tjänstgör också hans gode vän Birger
Elmér, den kommande makthavaren i svensk underrättelsetjänst ända fram till IB-
skandalen 1973. Som är känd för sin USA-CIA-positivism —- (läs vidare i volym 5).
Xxxxxxx
I så fall är ”historiens dom” över Olof Palme orättvis!
—— (sid 868-869) Hursomhelst bestraffade det kommunistiska Sovjetunionen/KGB
Palme på det mest ultimativa sätt – med döden. Antagligen för att han spelade
”någon form av den roll som här skissats”! I så fall är ”historiens dom” över Olof
Palme orättvis! Det var hans abrupta död som lämnade hans livsroll oavslutad ”mitt i
livet” – där mycket av det som vi nu betecknar som ”gåtor” och ”frågetecken” med
tiden hade ”rätats ut” och historien fått ett mer fullständigt grepp om Olof Palme.
Men det var ”inte bara Sovjetunionen” som låg bakom hans död, utan ”den eländiga
vapenhandlarrollen” han inte borde ha tagit på sig. Bofors fullkomligt sanslösa och
totalt laglösa vapenaffärer – med direkt hemligt samarbete med DDR och STASI –
bär ett stort ansvar för hans död (där Iran förvillades att tro att det var Palme som låg
bakom krut- och ev vapenstopp till Iran). Lika stort ansvar bär hans UD-Entourage
som borde ”ha hindrat honom” från dessa solkiga vapenaffärer med mutor och
provisioner.
KÖP DAGBOK FRÅN UD VOL 5 på theutenberg.wordpress.com för att få en
komplett bild om mordet på Olof Palme.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s