Hur kom det sig att ingen bland vänsterpersonligheterna i Sverige förmådde sig se dödandet i Sovjet som den barbariska handling det är, enbart om det gällt ett enda liv

Hur kom det sig att ingen bland de ledande vänsterpersonligheterna i Sverige förmådde sig se dödandet som den barbariska handling det är, enbart om det så hade gällt ett enda liv.

 Det är under den stora ”vänstervågen” på 1960-70-talen som den ”ideologiska irrfärden” intensifieras i Sverige, mycket tack vare det oerhört skickligt genomförda infiltrations-, desinformations-, inflytandeagents- och propagandaspelet från KGB, GRU, IA, STASI m fl öststatsorgan. Dåtidens underrättelsetjänster såg på ”fallet Sverige” som ett av de historiskt sett mest lyckade sovjetiska ”inflytande-operationerna” någonsin. Det är detta skickliga underrättelsearbete Ryssland nu 50-60 år senare kan ”skörda frukterna av”. Den i Sverige dagsaktuella försvars- och säkerhetspolitiska debatten bevisar detta, där den kommunistiska/socialistska vänsterns agerande ”går Rysslands/Putins ärenden”. Sverige har däremot lagt ned sitt ”psykologiska försvar” och lämnar fältet fritt för propaganda och desinformation.

Utdrag ur Dagbok från UD Vol 2 sid 332. Min vistelse som svensk diplomat i Moskva 1974-1976.

I alla fall kommer jag iväg måndag den 16 september 1974, då jag anländer med SK 768 till Sheremetjevo flygplatsen i Moskva kl 15.20. Det är mitt första besök i Moskva. Som sagt, Sovjetunionen hade jag mest betraktat från en radarskärm och min inställning till det kommunistiska systemet var helt klar. Men man fick väl skilja på Sovjet och Ryssland och det ryska folket. Det kommunistiska eller marxist-leninistiska systemet hade väl egentligen tvingats på det ryska folket av marxismens ledande koryféer vid bolsjevikernas revolution 1917 under Lenins ledning. Efter all terror och blodiga utrensningar under Lenin och Stalins tid var det ingen som vågade opponera. Miljoner hade dött eller avrättats. Sovjetunionen var alltså en terrorstat i ordets värsta bemärkelse, där ingen form av mänskliga rättigheter accepterades (se kap 42). Hur kom det sig att ingen bland de ledande vänsterpersonligheterna i Sverige förmådde sig se dödandet som den barbariska handling det är, enbart om det så hade gällt ett enda liv.

Det var som om det kommunistiska systemet ”legitimerade” dödandet, att det s a s ”gick med i paketet”! Och detta i ett land bara en halvtimmes flygning från vårt eget! Detta synsätt kunde jag som sagt aldrig acceptera! Sverige – d v s allmänheten, massmedia, politikerna – har den mest märkliga förmåga att ”gå i taket” och hetsa upp sig för övergrepp och orättvisor i länder hundratals mil från Sverige, men så fort det gäller övergrepp och orättvisor inom armlängds avstånd avtar karskheten i relation till det allt kortare avståndet. Det bålda Sverige fanns helt enkelt inte när det gällde Sovjet och Baltikum! Det låg alltför nära och det var för farligt att protestera så det hördes!

Vol 2 sid 378.  GULAG

Till det svåra i den deprimerande kulturen är som sagt den ständiga övervakningen såväl ute som hemma. Man kunde vara säker på att vara avlyssnad och t o m ”fotad” både hemma och ute. Det är den nedtryckta atmosfären och det misshandlade folket som gör att ”det skriker i hjärtat”! Men skall folk ha det så här? Att bo 5-6 personer i en 2:a i en förort med några rubler i dagsinkomst. Och opponerar man – Gulag eller någon annan förgäten ort. Så här får det inte vara! Detta överensstämmer inte med demokrati och minimistandards för hur en stat enligt folkrätten skall behandla sin befolkning.

”Satans kommunistsystem” – tänker jag gång på gång! Och detta som många av mina ”vänsterkollegor” på UD och andra vänstermänniskor tycker både är eftersträvansvärt och okej! Varför inte ta hit dessa ”drömmare” på ”kurs och praktik” tänker jag ofta samt låta dem uppleva hela helvetet själva – ända fram till Gulags portar! Man kunde dock avstå från att realisera det ”sista nackskottet” som vanligtvis en vistelse i Gulag slutar med.

Det är fortfarande denna människofientliga ideologi som spelar stor roll i dagens debatt. Och som i svenska massmedier framförs helt öppet utan nämnvärt motstånd. Ideologin har s a s blivit ”normaliserad”. Det gamla svenska kommunistpartiet (numera under namnet Vänsterpartiet) ingår t o m i dagens regeringsunderlag och är därmed med och formar Sveriges säkerhets- och försvarspolitik med ett uttalat NATO- och USA-hat. 

Annonser

One thought on “Hur kom det sig att ingen bland vänsterpersonligheterna i Sverige förmådde sig se dödandet i Sovjet som den barbariska handling det är, enbart om det gällt ett enda liv

  1. Tack för ditt klarspråk, uppskattas.
    För mig som var ung grabb under 60- & tidigt 70 tal, så är det på senare tid som perspektiven klarnar på de politiska förlopp & skeenden du beskriver.
    Läste för ett tag sedan boken ’De ska ju ändå dö’ (tio år i svensk underrättelsetjänst) av Gunnar Ekberg. Uppdraget må vara kontroversiellt, men så här beskriver han det ”Om man ska definiera min roll var jag alltså infiltrerad i politiska vänsterrörelser för att skaffa information om eventuella olagliga avsikter med tonvikt på förbindelser med främmande makt och våldsanvändning, det vill säga terror”.
    Boken beskriver ett flertal förvånande sammanhang som tex att: *kopplingen mellan delar av den svenska vänsterrörelsen och Sovjet var väl etablerad. *flera av den tidens ledande svenska vänsteraktivister idag exponeras som sympatiska humanister.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s